Du gör rätt som lämnar, Anna-Karin Hatt

Efter reklamen: 23 viktiga politiska händelser för jämställdheten i Sverige

Mänsklig värme, snälla kom närmre

Markus Krunegårds textrad från Korallreven & Vintergatan har nog aldrig känts så aktuell som nu.

Någon sa en gång till mig att man kan välja att se på mänskligheten som god. Att de flesta människor faktiskt vill väl. Att världen, trots allt, är en fin plats att leva på. Och att med den grundinställningen blir livet lite lättare, lite finare och lite mjukare.

”Lite mer nyanser av ex-kvinnorna hade varit smakfullt, Borg”

Jag vill tro på det. Att mänskligheten är god.

Men det är svårt när verkligheten gång på gång slår hål på illusionen.

Krig utan slut.

Barn som far illa.

Kvinnor som mördas.

Världsledare som vägrar ta ansvar.

Och politiker som tvingas lämna – inte för att de vill, utan för att hoten blivit för många.

Är mänskligheten verkligen god?

I somras träffade jag Centerpartiets tidigare partiledare Annie Lööf i Almedalen. Vi pratade om livet efter politiken, men också om hatet och hoten – det som till slut fick henne att lämna, när priset blev för högt.

– Jag kände att det räckte nu. Jag vill se mina barn växa upp, sa hon då.

Nu är det Anna-Karin Hatt som lämnar.

Bara ett halvår efter att hon klev in i rollen som partiledare.

– När man inte känner sig trygg i sitt eget hem, säger hon med gråten i halsen på presskonferensen.

Det gör ont att se.

Det här är inte bara en nyhet inom politiken. Det är en påminnelse om att något är trasigt. Om att ledarskap kräver mod, men att priset har blivit för högt.

Du gör rätt som lämnar, Anna-Karin Hatt, oavsett vad konsekvenserna blir för Centerpartiet. Det är de onda som gör fel. Det är så jag säger till mina barn när någon är elak på förskolan. Och det är så jag vill se på världen.

Mänskligheten är god i grunden. Den illusionen vill jag hålla fast vid.

Julia är kvinnan jag önskar att jag var – och Christopher är allt jag fruktar