Malin Roos: Åtta kvinnors vittnesmål visar att 100 år bara är ett steg på vägen

I år är det 100 år sedan kvinnor fick rösta i ett riksdagsval i Sverige.

Eller fick och fick, frågan hade stridits för av den svenska kvinnorörelsen i decennier.

Det ska inte vara lätt att få till helt fundamentala förutsättningar för demokrati. Förändring tar tid. Kampen kostar.

På somliga platser sitter de manliga strukturerna som berg i väggarna.

Eller som Suzanne Osten uttrycker det - teaterikonen som var med och formade den svenska feminismen på 70-talet och fortfarande än i dag brottas med orättvisan i samhället och sin egen bransch:

”Det har som bekant aldrig funnits kvinnliga genier”.

♀️♀️♀️

I dag är det ingen med fler än två hjärnceller som tror att äggstockarna förtvinar av kunskap, tvärtom talar statistiken sitt tydliga språk:
2021 är det kvinnor som står för merparten av det samlade humankapitalet i landet. Majoriteten av studenterna på landets högskolor och universitet är kvinnor och nästan lika många kvinnor som män disputerar.

MEN: Fortfarande är blott en tredjedel av landets professorer kvinnliga, manliga akademiker får högre löner och större forskningsanslag medan kvinnor i akademin utsätts för negativ särbehandling.

”Män ifrågasätter ständigt min kompetens”, konstaterar vetenskapsskribenten Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och med en röst som varit viktig inte minst under det här coronaåret.

♀️ ♀️ ♀️

När Kerstin Ekman blev invald 1978 var hon den tredje kvinnan i Svenska Akademiens då 192-åriga historia.

Under samma tid hade 181 manliga ledamöter hunnit värma ändalykten på de 18 stolarna i Börssalen. Efter skandalerna som skakade Svenska Akademien har inte mindre än sex kvinnor valts in.

MEN: Det är fortfarande bara en tredjedel kvinnor i litteraturens högborg, och slutsatsen som författaren och nya akademiledamoten Anne Swärd landar i är lika sorglig som irreparabel:

”Jag tror att Akademien har missat många stora kvinnliga författarskap”.

♀️ ♀️ ♀️

Frågan var på bordet redan när rösträtten klubbades, men det skulle dröja ytterligare nästan 40 år innan kvinnor fick tillträde till prästämbetet.

Sedan dess har kyrkan genomgått en imponerande progress - 2020 blev året då det för första gången var fler kvinnliga präster än manliga i Svenska Kyrkan.

MEN: Präster som identifierar sig som män tjänar i genomsnitt 2 000 kronor mer i månaden enligt Kyrkans Tidning, och i katolska kyrkan är dörren lika igenbommad som på 800-talet.

Än i dag kan vår ärkebiskop Antje Jackelén möta en omgivning som uttrycker att normerna finns kvar: ”Det här går väl inte”.

♀️ ♀️ ♀️

Sedan Nilla Fischer började sin fotbollskarriär i pojklaget hemma i Verum för 30 år sen har det hänt en hel del. Kvinnor kan bli utlandsproffs, de högsta damligorna sänds i tv och spelarna i landslaget får till och med byta tröjor med motståndarna efter match (!)
MEN: Fortfarande 2021 får flickor systematiskt sämre träningstider än pojkar, kvinnornas proffslöner är inte en bråkdel av männens astronomiska summor - och en av landets bästa fotbollspelare genom tiderna tvingas hantera kommentarer om att hon är en hora som ska vara glad om hon får en cykel med Zlatans autograf på.

♀️♀️♀️

Antalet kvinnliga styrelseledamöter i börsbolagen har fördubblats på 15 år och de jämställda bolagen ökat generellt.

MEN: Inte ens var tionde vd är en kvinna och i ledningsgrupperna heter personerna fortfarande Leif, Göran och Magnus.
Istället för att jubla när vi läser om fler kvinnor på chefspositioner i näringslivet, ska vi fråga oss vilka positioner det handlar om.

"Är det verkligen reell makt?", påminner entreprenören och företagsledaren Gunilla von Platen.

♀️♀️♀️

När vi skriver 8 mars 2021 kan Cecilia Malmström vara historisk som den första kvinnan någonsin på posten som generalsekretare för OECD. Bara att den tidigare svenska parlamentarikern och EU-kommissionären är nominerad är maffigt.

MEN: Att en kvinnlig politiker 2021 ska behöva tacka sina 182 centimeter för att hon inte blivit lika ”lilla gummad” och utsatt för rena sexuella trakasserier som många andra systrar i maktens korridorer, säger dessvärre allt.

Att Sverige dessutom är enda landet i Norden som aldrig haft en kvinna på högsta politiska posten är inte skrytmaterial.

♀️♀️♀️

Hon borde hålla tyst, att berätta kommer inte gynna henne, konstaterar Laleh Pourkarim.

Men hon gör det ändå, för alla tjejer som kommer efter.

Lalehs historia är två parallella; en om henne som prisad och älskad artist och låtskrivare. Den andra utspelar sig bakom de stänga dörrarna till världens mäktigaste studios i Los Angeles, i hennes roll som producent.
Svenskan som producerat hits åt Ellie Goulding, Tori Kelly och Demi Lovato beskriver en värld och vardag där mäktiga män håller varandra om ryggen och styr med järnhand medan hon som kvinna hela tiden måste bevisa sig:

”Ena sekunden får du en klapp på ryggen och ett ”bra jobbat, heja dig”, i nästa är det som att befinna sig bland tjugo tjurar som knuffar dig för att du har gjort ett bra jobb”.

Åtta röster inifrån; kulturen, vetenskapen, kyrkan, Svenska Akademien, politiken, sporten, marknaden och musikindustrin.
Åtta mäktiga kvinnor vars berättelser ger inspiration och hopp, men också visar tydligt att 100 år av rösträtt - bara är en bit på vägen.