Cecilia, 27, började tappa hår – sedan fick hon diagnosen

Cecilia Högvik, 27, stod i ett omklädningsrum med sin syster när systern plötsligt tystnade. Bak i Cecilias nacke skönjde en kal fläck där inget hår fanns. Det är snart sex år sedan – och hon minns det som igår.

– Jag hade känt något i nacken, men inte reflekterat över det. Men där i speglarna blev det tydligt och mitt där bak i nacken var fläcken. Jag kände bara att det var konstigt, berättar Cecilia.

Håret kan försvinna helt

Cecilia hade inte tidigare funderat över håravfall, men kort därpå blev hon diagnosticerad alopecia areata. Sjukdomen innebär att personer kan drabbas av delvis eller helt håravfall, på bara huvudet eller över hela kroppen och vissa har bara kala fläckar på huvudet där håret även kan växa tillbaka.

Cecilia är med i flera forum för personer som har diagnosen och många har upplevt samma bemötande som Cecilia fick hos läkaren.

– De säger att man har alopecia, men att de inte vet hur det kommer se ut framöver. Om håret kommer komma tillbaka, eller försvinna helt. Ofta vet de inte heller vad det beror på. Efter diagnostiseringen fick jag vitaminer och kunde gå hem.

Efter läkarbesöket tänkte Cecilia att det nog inte skulle bli så mycket mer av den där kala fläcken i nacken och att håret säkert skulle växa tillbaka. Något som skulle komma att bli helt annorlunda. Åren gick och det kom några fläckar till, en del växte tillbaka och dök upp på ett nytt ställe på huvudet.

Hon valde att inte försöka lägga för mycket fokus på vad som pågick.

– Jag började googla på olika grejer men tänkte: visst, jag vill få reda på så mycket som möjligt men det enda jag kan få reda på är att det inte finns något botemedel. Jag fick lägga ner det och fokusera på att leva livet istället.

Drack grisnjure

Under fyra-fem år var tillståndet i nacken detsamma, men för ungefär ett och ett halvt år sedan förändrades situationen. Ganska snabbt började fläckarna skifta och Cecilia beskriver att det blev som en världskarta av fläckar på huvudet. Hon trodde att hon kände sjukdomen nu och blev förbryllad av vad som pågick.

– Varför ändrar den beteende nu? Det drog i väg ganska fort och förra sommaren var ungefär femtio procent av mitt hår borta, det mesta bortfallet var fortfarande i nackpartiet så jag kunde ändå ha håret nedsläppt utan att det syntes, säger Cecilia.

Hon gick därför till en hälsokostbutik för att söka upp andra medel som hon hört skulle hjälpa. En del mer märkliga än andra.

– Jag drack grisnjure och grisbräss, jag ifrågasatte inget utan tog allt som skulle kunna hjälpa. Vilket det faktiskt gjorde!

Håret började växa tillbaka och blev tjockare än vad hon tidigare haft, nästan som lockig ull. Hoppet kom tillbaka och glädjen spred sig i hennes kropp. Men glädjen varade inte längre än en månad och en kväll upptäckte Cecilia en fläck mitt uppe på huvudet.

– Jag hade varit med om det här förut och förstod att det inte skulle stanna där. Mycket riktigt så började mer hår försvinna, det gick väldigt fort den gången, berättar hon.

”Det var psykisk terror”

Cecilia gav inte med sig utan lät fortfarande det hår som fanns vara kvar på huvudet, hon beskriver att hon såg ut som en galen professor. Hoppet om de ensliga hårstråna var som en psykisk terror så precis innan jul samlade hon sina vänner, de drack bubbel och lyssnade på Britney Spears. Det var en raka av håret-ceremoni.

I dag försöker hon se positivt på hur livet är trots avsaknaden av hår – och vill på sin Instagram peppa andra till att våga dela med sig och prata om sådant som många gärna vill täcka över.

– Jag har fått bestämma mig för att inte identifiera mig med mitt yttre, för jag är fortfarande samma person – om inte starkare i dag. Trots att sjukdomen är ofarlig är den mer påfrestande än vad man tror och då är det viktigt att tillåta sig vara ledsen och svag, det är bara starkt att våga det, berättar Cecilia Högvik.