Därför ska du aldrig förminska ditt barns känslor
Alla småbarnsföräldrar har varit där. Vårt barn tappar, låt säga en morot, på golvet och livet går i spillror. Tårarna sprutar och barnet är näst intill otröstligt. Överdrivna känslor, kan en tycka, men beteendevetaren Petra Krantz Lindgren men att vi måste låta våra barn känna vad de känner, annars finns risken att barnet upplever att hens känslor inte är viktiga och värdefulla.
– Om vi tar ditt exempel. Det är såklart inte bara en morot det handlar om. Den tappade moroten är kanske det som får bägaren att rinna över, med det ser inte vi. Barnet kanske har haft en slitig dag i skolan, kanske knuffade någon till henne i korridoren osv. Då handlade känslorna kring moroten om så mycket mer än vad hon kan uttrycka. Hon kanske inte ens vet det själv.
Känslor är individuella
Petra pratar mycket om respekt för andras känslor. Vad som är stort för dig kanske är en bagatell för en annan.
– Vi vet ju inte vad andra känner och varför. Det kan finnas affektionsvärde som ingen annan än den drabbade ser. Vi har ingen aning.
Hon jämför med vuxna som kan exploderar över lite disk på diskbänken.
– Men det är såklart inte disken det handlar om. Men efter en dålig dag på jobbet blev det som annars ”bara är lite disk” istället ”den jädra disken också.” Den känslan tror jag alla vuxna kan relatera till, men glömmer att applicera på sin barns utbrott.
Petra menar att vi måste respektera barnen i deras känslor. Som små har de rätten att skrika och känna men någonstans på vägen att bli vuxen ändrar vi vårt sätt att se på barnens känslor och kräver mer av dem.
– Jag menar inte att vi ska förstärka barnets känslor, utan spegla dem. Du behöver inte som förälder säga OJ DET GJORDE JÄTTEONT när barnet ramlar, utan vänta in barnets reaktion och lägga responsen på barnets nivå. Det är viktigt att komma ihåg att som förälder behöver du inte förstå barnets känsla, men visa att du förstår att det är viktigt för barnet.
Separera känslor och beslut
Det är skillnad på att låta barnen bete sig hur som helst och på att låta dem känna vad som helst. Som att det inte är okej att slåss även om du är arg, men det är okej att vara arg.
– Barn kan inte och ska inte alltid få sin vilja fram, men de måste få sin känsla fram, säger Petra.
Ett klassiskt exempel i småbarnsfamiljer är att barnen blir besvikna när det inte får titta på tv längre. När föräldern stänger av blir barnet ledset.
– Då kan man säga att ”du vet vi alltid stänger klockan åtta, jag förstår att du böir besviken nu, det blir jag också när jag måste sluta med saker som är roliga”.
På så vis menar Petra att barnet får ha sin besvikelse och förhoppningsvis slipper få ett utbrott där de är ute efter att förmedla hur viktiga deras känslor är.
Läs även: