Sveriges terrorhotnivå har höjts – det behöver du veta

Svensk säkerhetspolis har höjt terrorhotnivån i Sverige från nivå 3 till nivå 4. Det berättade de på en presskonferens den 17 augusti. Höjningen beror inte på en enskild händelse, men är en följd av att hotnivån har höjts successivt under längre tid.

– Vi har gått från att betraktas som ett legitimt mål till ett prioriterat mål för våldsbejakande islamism, sa Säkerhetspolischefen Charlotte von Essen på presskonferensen, skriver SVT.

Både invasionen av Ukraina och desinformationskampanjer nämndes som anledningar, och även den senaste tidens koranbränningar har gjort att Sverige är mer utsatt.

– Sverige som land pekas mycket tydligare ut i uppmaningar och propaganda. Det kan inspirera och motivera aktörer, både enskilda individer och globala terrororganisationer att utföra våldsdåd som kan utgöra terrorism, sa analytikern Ahn-Za Hagström till SVT.

I samband med beskedet höll också statsminister Ulf Kristersson en presskonferens om den höjda nivån

– Att värna alla svenska med­borgares frihet, säkerhet och trygghet – i Sverige och utom­lands – är regeringens absolut viktigaste uppgift. Vi värnar vårt öppna samhälle mot de som hotar det, vi står upp för våra demo­kratiska värderingar, men vi skyddar oss, säger stats­minister Ulf Kristersson på Regeringens hemsida.

Vad innebär de olika terrorhotnivåerna?

Det finns fem olika nivåer på Säkerhetspolisens skala för terrorhotnivåer. De fem nivåerna är:

Sverige har alltså gått från att ha ett förhöjt hot mot sig, till att ha ett högt hot.

Är det första gången terrorhotnivån höjts?

Nej, det är inte första gången. Senast nivån höjdes från 3 till 4 var 2015. Under en kortare period mellan 2015 och 2016 låg den svenska terrorhotnivån på 4, då Säpo jagade en man som uppgavs förbereda terrorbrott mot Sverige. När misstankarna avskrevs sänktes nivån igen.

Vad ska man göra som privatperson?

Hur ska man hantera att terrorhotnivån har höjts? Ska man stanna hemma och sluta åka kollektivtrafik? Nej, det behöver du inte göra. Nivåskalan ska främst ses som ett verktyg för myndigheter och andra samhällsnyttiga verksamheter, som kan behöva vidta åtgärder.

– Det händer att folk med både telefoner, datorer och larmkoder slutar en anställning men har kvar sin inpasseringsmöjlighet. Det finns all anledning att se över sina rutiner, säger experten Jörgen Holmlund till SVT.

Det viktiga för dig som privatperson är att du håller koll på nyheterna i fall det kommer information från myndigheter. Det är också viktigt att vara källkritisk online, så du inte sprider vidare desinformation. Polisen uppmanar också till vaksamhet i vardagen, och att man ska höra av sig med tips till dem om det är något som sticker ut i ens närhet.