Gudrun Sjödéns dilemma för framtiden

Du firar 45 år i branschen – trodde du det när du började?

– Så tänker man inte när man börjar, det gör man absolut inte.

Vad har du gjort för att hålla märket aktuellt i alla år?

– Jag får ganska mycket kundrespons, som har varit tydlig i alla år. Eftersom jag haft direktkontakt med mina kunder, så har jag känt när jag är på rätt spår. Alla har inte den unika möjligheten.

Vem är den typiska Gudrun Sjödén-kvinnan?

– Hon är en intellektuell kvinna som jobbar inom den sociala sektorn och vill vara färgstark och personlig. Hon är runt 45 år, och finns överallt i hela världen.

Hur har du kunnat behålla din stil så länge? Har den utvecklats?

– Jag är lite av en periodare. Nu på senaste tiden har jag kört mycket svartvitt, sen har jag haft perioder med khakigrönt. Det är lika i olika tidsepoker. Jag påverkas hela tiden av vad som pågår i världen, även om man tror att man kan undvika det, så påverkas man av hur det utvecklas.

Vad är det viktigaste du lärt dig under karriären?

– Tålamod.

Hur är det att vara sitt eget varumärke? Finns det problem med det?

– Det finns inget tydligt problem, det är mer dåligt för andra människor – den dagen jag inte vill mer, vad händer då? Men många klädmärken fortsätter leva ändå, om det finns bra ledning. Som exempelvis Chanel och Dior, de finns kvar som varumärken, det fanns ett kommersiellt intresse att hålla märkena vid liv.

Hur har du lyckats bli så stor internationellt?

– Minst 80 procent av min försäljning är utanför Sveriges gränser – Sverige är inte ett så stort land. Vi jobbar mycket i Tyskland och USA, som är stora länder med mycket människor. Det finns ett intresse utomlands för Skandinavien, och det vi står för designmässigt. I andra länder är vi ett litet unikt varumärke, där kunderna tycker att de har hittat sin stil hos oss.

Ser att du jobbat på Femina – vad gjorde du hos oss?

– Jag var frilansare på 70-talet, och gjorde många jobb om saker man gör själv – hur man syr själv och skapar själv. Då lärde jag mig skriva texter och hur bilder och kommunikationer fungerar, det har jag haft nytta av i märket. Annars hade inte katalogerna blivit det de blivit.

Märket har länge förknippats med kulturtanten – vad är en kulturtant för dig?

– Den intellektuella kvinnan som är intresserad av kulturella saker, som läser böcker och går på utställningar, och också har ett yrke inom segmentet. Framförallt i USA har jag många sådana kunder, i Sverige är det mer lärare.

Vad är det bästa med att bli äldre?

– Erfarenhet och överblick. Man har överblick när man ska göra ett sortiment – då ska det innehålla det här och det här. Sen tänker man mer på kunden när man är äldre och mer erfaren.

Vilket är det viktigaste plagget i din garderob?

– Någon svart och vit topp, det behöver jag alltid ha med mig, det är lätt att växla med. Svartvitt ska man alltid ha med sig, för det passar bra till allt. Jag har blivit bra på att packa.

Vad har du alltid i handväskan?

– Penna och block, gärna en färgglad penna. Jag vill kunna skriva ner om jag ser något intressant, eller något en människa säger som man vill komma ihåg.

Vilken är din största modemiss?

– För länge sedan gjorde jag en kollektion i grönt och gult som inte gick så bra. Det är inte så lätt att sälja, folk vill hellre ha blått och svart. Det är svårt överhuvudtaget med grönt och gult på den nordiska marknaden.

Ge oss ditt bästa kulturtips!

– Boro-utställningen på Östasiatiska museet i Stockholm. Det är oftast de etnografiska museerna jag hamnar på och tittar på när jag är någonstans. De innehåller mycket inom mitt inspirationsområde, med textilier och föremål från hela världen.