Trendar: NostalgiI rampljusetMin aborträttLivsstilLivsberättelserMitt liv

Därför försvann Rebecka Törnqvist från rampljuset – sanningen bakom frånvaron

25 apr, 2022 
AvJohanna Lejon
FotografTT.
Rebecka Törnqvist
Rebecka Törnqvist slog igenom med buller och bång på 1990-talet. Sedan försvann hon från rampljuset. Vi berättar varför.
Annons
5 snackisar från veckan som gåttBrand logo
5 snackisar från veckan som gått

Rebecka Törnqvist är klädd i vit kappa med krage, silverhalsband och svart klänning. Leendet: en smula hemlighetsfullt. Året är 1995 och hon har precis belönats med en Grammis för Årets kvinnliga pop/rockartist. 1993 släppte Rebecka albumet A Night Like This som sålde i över 100 000 exemplar. Uppföljaren Good Thing, 1996, gick ännu bättre.

Rebecka rörde sig sömlöst mellan jazz och popmusik. Hennes sköra, men ändå starka röst, letade sig från radioapparater och konsertscener, rakt in i publikens hjärtan. Det visade sig, inte minst, på försäljningssiffrorna. Kort sagt: Rebecka gjorde succé.

Rebecka Törnqvist ung
Rebecka Törnqvist är född i Uppsala men delvis uppvuxen i Afrika, där hennes pappa arbetade för SIDA.

Drabbades av skrivkramp

1996 kom albumet The Stockholm Kaza Session, som hon gjorde ihop med mannen hon lever med Per ”Texas” Johansson. Och efter det: skrivkrampen.

Annons

– Det var 1996. Jag hade turnerat mycket, gjort intervjuer för att marknadsföra skivan, rest runt i Europa... Och det kändes väldigt märkligt att stå i ett spanskt ungdomsprogram och sjunga singback med en massa dansande spanska tonåringar. Jag blev helt enkelt utmattad av alltihop. Och efter sommarturnén kom det…, har Rebecka berättat i en gammal intervju med Aftonbladet.

Rebecka Törnqvist gravid
Rebecka Törnqvist visar stickade kläder för Designers Pool på Stockholms Modecenter, 1999. Privat lever Rebecka med Per ”Texas” Johansson. De har dottern Ingrid ihop, född kort efter denna bild togs.

Hon fortsätter:

– Jag satte mig ner och försökte skriva, men det gick inte. Det gick flera månader och det var tvärt moltyst. Det var fruktansvärt... fruktansvärt. Det är ju det som är mardrömmen, dagen då orden och tonerna tar slut. Man kan ju aldrig vara säker på att det återkommer.

Visst återkom orden, skrivandet. Rebecka har släppt fantastisk musik sedan 1996. Både solo och med andra artister. Gruppen Gloria, exempelvis. Hon också också sjungit med andra. 2010 samarbetade hon med Kent. Hon och Jocke Berg sjunger tillsammans duetten Passagerare på albumet En plats i solen.

Annons

Men rampljuset har hon undvikit. Intervjuer likaså. I podcasten Hundåren, med Tomas Andersson Wij, berättade hon, våren 2021, lite mer.

– Det är svårt att sammanfatta saker jag tycker är otroligt svåra och otroligt viktiga. Därför gör jag inte intervjuer nuförtiden.

Gjorde musik med Kent

I intervjun i Hundåren framgår att Rebecka älskade den musikaliska sidan av framgången. Men berömmelsen, kändisskapet, var inte för henne.

– Jag minns att jag var ute, 1996 eller någonting och spelade i Europa och jag gjorde en intervju med en journalist i Barcelona. Han sa ”du drömmer förstås om att bli känd i hela världen”, och allt jag tänkte var ”jag kan inte tänka mig något värre”, berättar hon i Hundåren.

På scen med Nina Persson och Sara Isaksson under Polarpriset 2015 på Konserthuset i Stockholm.

Hon fortsätter:

– Det är en exklusiv erfarenhet. Man kan tycka att det finns inslag av bortskämdhet i det hela. Men för mig var det så att min lust till att göra, spela, lyssna, vara i musiken, det som varit det mest spännande och intressanta, det tystnade. Det falnade. Då fanns det ingen vits att göra turnéer och skivor.

Rebecka lämnade industrin. Hon lämnade försäljningssiffror och säljhets.

Rebecka Törnqvist på scen
Rebecka Törnqvist på Guldbaggegalan, Cirkus, Stockholm 2011.

Det gör Rebecka Törnqvist i dag

Men hon har inte lämnat musiken. Hon spelar fortfarande. I maj 2022 går hon upp på Södra teaterns scen, bland annat. Hon syntes också på scenen i På spåret nyligen, ihop med Sahara Hotnights. Vid sidan av det är hon konstnärlig ledare för en orkesterskola i Södertälje, på deltid.

– Att ha ett deltidsarbete stärker den konstnärliga friheten, och det stärker känslan av att ha ett val, berättar hon i Hundåren.

Annons