Grattis farmor! Familjeterapeuten slår hål på gamla myten
- AvIda Amalie Ystmark
- Fotografpexels
Att bli mor- och farförälder är något många ser fram emot – att få umgås med barnbarnen utan att ha hela ansvaret. I stället för att hela tiden behöva sätta gränser kan man skämma bort dem och njuta av kvalitetstid tillsammans.
Men barnbarnen har som regel mor- och farföräldrar på båda sidor, och tiden behöver delas däremellan. Nu kommer en familjeterapeut med ett glädjebesked för farmor och farfar.
Slår hål på gamla myten
Tidigare har många haft uppfattningen att mormödrar har mer kontakt med barnen än farmödrar. Men det verkar ha förändrats.
– Traditionellt har de flesta kvinnor stått sin egen mamma närmare och använt henne mer, både känslomässigt och praktiskt. Det har påverkat mormors relation till barnbarnen, förklarar psyko- och familjeterapeuten Ulla Drewsen Lidsmoes för Klikk.no.
Detta har dock förändrats med tiden och hänger ihop med ett mer jämställt samhälle, där det inte längre bara är kvinnan som är hemma med barnet.
– I dag insisterar pappor i större utsträckning än tidigare på att ta en tydligare roll i barnens liv. Och ju närmare pappan har kommit barnen, desto närmare har också farmor kommit dem, säger hon till Klikk.no.
Behov av hjälp
Att barnbarnen kan få en god relation till mor- och farföräldrar på båda sidor är ett glädjebesked – inte bara för farmödrar och farfäder, utan också för föräldrarna. Tidningen KK har tidigare intervjuat psykologspecialisten Eva Tryti om att mor- och farföräldrar behöver bidra mer. Då kan det vara värdefullt att barnet har en bra relation till mor- och farföräldrar på båda sidor.
– Jag unnar verkligen folk att sitta i solen i Syden också, det är inte det. Men man kan inte bara slå sig ner och tänka att det är ”vår tid nu”. De unga behöver er också.
– Mor- och farföräldrar har alltid varit viktiga. Man säger ofta att barnbarnen är livets dessert, men mor- och farföräldrar kan vara en dessert för barnen också. Det kan vara den gyllene tiden då man knyter band, även till resten av släkten. De har tid att se barnen, tid för lugn och ro, menar Tryti.
Artikeln publicerades först hos Feminas norska systertidning KK.no.
