Ernst-Hugo Järegård höll tyst om sjukdomen in i det sista
Det har gått 25 år sedan Ernst-Hugo Järegårds bortgång, men han är fortfarande en av våra mest hyllade skådespelare genom tiderna.
Trots att sjuk och hade ont vägrade Järegård ställa in – samtidigt som han höll tyst om sjukdomen.
– Under de sista tagningarna för Riket hade han ont i axeln, där cancern satt. Han hade fruktansvärt ont, har Lars von Trier berättat.
Ernst-Hugo Järegård, född 1928 och uppvuxen i Skåne, visste tidigt att han ville bli skådespelare. I 20-årsåldern sökte han in sig till teaterutbildningar, och samtidigt som han gifte sig och skaffade barn med frun Karin arbetade han hårt på teaterscenerna runt om i landet.
Sin första roll på Dramaten gjorde Ernst-Hugo Järegård redan 1962, och efter det följde flera decennier av roller på den anrika teatern. Förutom sina många teaterroller, både på Dramaten och andra teatrar, spelade Järegård också i en rad tv-serier och filmer.
Hade ont under inspelningen av Riket
En av de sista rollerna han gjorde var i danska serien Riket, av regissören Lars von Trier. Miniserien kom 1994 och blev en så stor succé att det gjordes en uppföljare, Riker II, 1997. Men när den serien spelades in var Ernst-Hugo Järegård redan sjuk i cancern som året därpå, 1998, skulle ta hans liv.
– Uppenbarligen var han sjuk medan vi filmade, berättar Lars von Trier i dokumentären Ernst-Hugo, som sändes kort efter skådespelarens bortgång.
– Under de sista tagningarna för Riket hade han ont i axeln, där cancern satt. Han hade fruktansvärt ont. Han ville inte skjuta upp det till nästa dag, för då skulle han vara hemma. Han undrade om det inte dög men jag sa att vi måste ta om det. Han blev pressad att göra det trots att han hade så ont. Det var ett dåligt sätt att sluta på, men vi pratade mycket efter det, säger Lars von Trier i dokumentären.
Ernst-Hugo var tyst om sjukdomen
Helena Bergström arbetade med Ernst-Hugo Järegård som ung skådespelare, och såg upp till honom.
– Jag hade hört att han var sjuk, men han skulle aldrig aldrig säga hur, det var han för stolt för. Han skulle dö som den Ernst-Hugo han var, med sina snygga kläder, den starka Ernst-Hugo, säger Helena Bergström i dokumentären.
Vännen Jonas Gardell berättar att Ernst-Hugo Järegård i vanliga fall var hypokondriker, som gärna vidtog åtgärder och pratade vitt och brett när han misstänkte att han var sjuk, men att han hade en helt annan inställning till cancern.
– När det kom till cancern så var han ju tyst, det nämndes inte överhuvudtaget.
Den sjätte september 1998 somnade Ernst-Hugo Järegård in. Han ligger begravd på Lidingö kyrkogård.
