Så lever Staffan Strand i dag – 15 år efter friidrottskarriärens slut

För 21 år sedan höll Staffan Strand titeln som en av världens bästa höjdhoppare. Med sina ståtliga 188 centimeter över jordytan nådde han stora framgångar under svensk flagg, däribland guldet under friidrotts-EM inomhus år 2002.

Under den aktiva karriären, som Staffan la på hyllan år 2008, var rivaliteten med höjdhoppskollegan Stefan Holm mycket omskriven.

I en stor intervju med SportExpressen från 2021 berättar Staffan om livet efter karriären som elitidrottare – karriären, kärleken och barnen.

Relationen till Stefan Holm i dag: ”Blev annorlunda”

Den i dag 45-åriga pensionerade höjdhopparen är i dag tacksam för den vänskapliga rivaliteten mellan honom och Stefan Holm, även om han anser att den i mångt och mycket konstruerades av media så var det också en hälsosam morot.

– Det var under en lång tid fantastiskt nyttigt att jag och Stefan kunde tävla mot varandra. Det var ju världsmotstånd för oss båda även när vi hoppade i lokala tävlingar. Jag vill inte säga att det var en rivalitet, men vår relation blev annorlunda när vi etablerade oss i världseliten, säger han till tidningen

Han förklarar vidare att deras ”rivalitet” blev mindre viktig när de intog en internationell spelplan med annat motstånd. Båda två var mer fokuserade på att vinna, än att slå den andre.

Staffan själv upplevde sig hålla jämna steg med friidrottskollegan fram till år 2002, när han började få känningar i vänster upphoppsfot. År 2003 högg det till under en tävling och därefter följde tre operationer av foten, som också skulle innebära slutet på hans karriär några år senare.

Han hade mycket ont men är ändå stolt över att han tog sig till OS 2004 och EM 2006. Två år därpå var pensionen ett faktum.

På frågan om han och Stefan har någon kontakt i dag, berättar Staffan att de hörs lite sporadiskt, via mail eller sms. När de springer på varandra delar de glada minnen, och de förenas även i en kärlek till friidrott, och specifikt höjdhopp.

Staffan Strands liv i Sverige: ”Näringslivet passar mig”

Redan innan foten hade börjat spöka för Staffan Strand hade han satt planen för karriären efter karriären. Parallellt med att friidrottsstjärnan jagade guldmedaljer, pluggade han också fram till 2001.

En kandidatexamen som dataingenjör och en masterexamen i samma ämnen senare, började han forska på trafikbeteenden inom lagringsnätverk. Efter fem års forskning var han färdigutbildad och hade hela världen framför fötterna.

Den civila karriären har präglats av toppjobb som avlöst varandra.

I januari 2021 rekryterades han till den franska teknikkonsulten Alten, där han i dag arbetar som enhetschef för företagets nordiska division, enligt Staffans LinkedIn-profil.

– De roller jag haft i min civila karriär har handlat om ledarskap och försäljning. Jag älskar alla former av förändringar men är en usel förvaltare. Näringslivet passar mig väldigt bra, sa Strand till Expressen år 2021.

Familjelivet med amerikanska friidrottaren Tiffany

Staffan Strand flög inte bara över den där höjdhoppsribban med bravur, som 20-åring flög han dessutom från Sverige och bosatte sig i delstaterna Minnesota och Minneapolis i USA. Det var här han kombinerade studier med succékarriären som höjdhoppare.

Det var också under den här perioden som han träffade livets stora kärlek; den amerikanska jämnåriga friidrottaren Tiffany.

– Vi träffades 1998 på universitetet i Minneapolis. 2004 flyttade vi till Stockholm, berättade Staffan för tidningen. Samma år blev de också äkta makar.

I dag bor de i Stocksund i Stockholm i ett hus. Staffan älskar att stå vid husets baksida och koppla av från en annars stressig tillvaro. Helst grillar han – oavsett årstid.

Trots fotskadan, har Staffan i dag en mycket aktiv livsstil, det finns i hans DNA. Han ser tillbaka på tiden som aktiv friidrottare med stor glädje, och är givetvis en av dem som följer och hejar på dagens friidrottshopp. Han nämner Armand Duplantis och Daniel Ståhl som två av dem.

Barnen, sonen Samuel och dottern Sophia, som han har med hustrun Tiffany lever (föga förvånande) också ett lvi fullt av lek och aktivitet. Det är tennis, badminton och dans.

Han berättar att Sophia börjat visa lite intresse för just friidrott. Så vem vet, kanske väljer hon att gå i pappas fotspår i framtiden?