Susanne Alfvengren försvann från rampljuset – så lever hon nu
Men efter framgångarna har artisten dragit sig undan från rampljuset – så här lever hon i dag.
– Det här med kändisskapet tyckte jag var jättejobbigt, säger Susanne Alfvengren till Expressen.
Gotländska Susanne Alfvengren hade nyss fyllt 20 när hon i början av 80-talet började uppträda allt mer som vissångerska, och vinna talangtävlingar. Efter att ha gjort en tolkning av världshiten Sometimes when we touch, som med svensk text av bland annat Ingela ”Pling” Forsman fick titeln När vi rör varann lyckades Susanne få ett efterlängtat skivkontrakt.
1984 släpptes debutalbumet Magneter, och artistens tolkning av När vi rör varann blev en stor hit. Hon spelades mycket på radio och var med i populära tv-programmet Razzel – något som gjorde att hela Sveriges befolkning snart kände igen henne.
– Det var rätt otäckt, tyckte jag. Det här med kändisskapet tyckte jag var jättejobbigt. Att vara ute och möta publiken är en helt annan sak. Men det här kändisskapet, att många känner igen en bara för att man är känd men inte bryr sig om vad man egentligen gör. Jag är väldigt tacksam för att det inte fanns mobiltelefoner och selfies på den tiden, säger Susanne till Expressen.
Gjorde låt med Micke Rickfors
Efter genombrottet gjorde Susanne Alfvengren låten hon fortfarande är mest känd för – När stormen river öppet hav tillsammans med Micke Rickfors.
Men efter ett framgångsrikt 80-tal tog Susanne Alfvengren ett steg tillbaka från kändisskapet.
– Jag fick barn 1989 och då gick man ju in i en annan fas i livet. Då gick jag tillbaka till att bli vissångerska, jag släppte det här med att spela med band. Det var lättare att förena med familjen, jag kunde ta två–tre jobb åt gången i stället för att ligga ute i en och en halv månad och bara dimpa hem någon gång för att tvätta, säger hon till tidningen.
Redan innan hon fick skivkontrakt arbetade Susanne Alfvengren inom vården, och det är något hon har plockat upp igen, parallellt med sin karriär som vissångare.
– Jag har behövt ett till ben att stå på, så jag jobbar som undersköterska på ett äldreboende. Jag är timanställd, så jag tar jobb när jag kan och vill. Jag prioriterar ändå musiken men jag tycker att det är givande att jobba i vården, det ger mig också sociala relationer och ett sammanhang.
