”Ingen kvinna ska någonsin tystas för modet att använda sin röst”
Men det var också ett år när aborträtten tog ett steg tillbaka, när kvinnor i Iran offrade sina liv i kampen för sina demokratiska rättigheter – och där fyra kvinnor i Sverige mördades i tjänsten.
Därför behövs Årets Feminista.
Under de drygt 40 år som statistiken varit jämförbar har det sett ungefär likadant ut: en klar majoritet av dem som får plikta med sina liv på jobbet är män. De senaste tio åren har det gått tio förolyckade män på varje kvinna och extra farliga branscher är byggindustrin och jord- och skogsbruket.
2022 märktes dock ett trendbrott. Av de totalt 41 personer som omkom i tjänsten under fjolåret var nio kvinnor, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Så hög andel har det aldrig varit tidigare med undantag för 1994 när Estonia förliste och det bland dödsoffren fanns flertalet svenska kvinnor på tjänsteresa.
Men än mer anmärkningsvärt är att samtliga av de fyra som mördades på sitt arbete var kvinnor.
I mars 2022 fick två kvinnliga lärare på Malmö Latinskola sätta livet till när en 18-årig elev med fascination för skolskjutningar och våldsdåd gick till attack med en yxa. I november knivhöggs en 19-årig kvinna ihjäl på ett LSS-boende i Enköping av en 20-årig brukare med allvarlig psykisk störning.
Och så Ing-Marie Wieselgren.
Landets nationella samordnare för psykiatrifrågor var mitt i steget på väg mellan två seminarier på Almedalsveckan i Visby när hon dödades brutalt – på grund av de frågor hon brann och kämpade för.
När Femina under våren har tittat närmare på barn- och ungdomspsykiatrin i granskningen BUPUPPRORET står två saker helt klart: barn som fastnar i köerna till BUP kommer innebära en markant samhällsutmaning i många år framöver, och, Ing-Marie Wieselgren har lämnat ett stort hål efter sig.
Lika oacceptabelt som det är att kvinnor dödas i nära relationer, lika oroväckande är det att det ökade våldet i arbetslivet främst har skett i kvinnodominerade yrkesgrupper inom vård, skola och omsorg.
Ingen kvinna ska någonsin tystas för sin tro, sitt mod eller för sitt engagemang. Därför delas det i samband med Årets Feminista-galan ut en hedersutmärkelse postumt till Ing-Marie Wieselgren, vars värv också lever kvar genom den stiftelse som Ing-Maries anhöriga har startat.
Det är uppenbarligen ingen självklarhet 2023 att som kvinna våga ta ställning och höja rösten för att driva förändring, därför är just mod och inspiration egenskaper som utmärker samtliga av årets Feministor.
Tack alla ni som tar täten och inspirerar oss andra att följa efter.
För det finns en sak som är ännu farligare än höjda röster.
Och det är att det blir helt tyst.
Här är samtliga pristagare i Årets Feminista 2023
Årets röst: Nilla Fischer
Fotbollsgiganten som aldrig backat för att ta fajten vare sig på plan eller för jämställdheten vid sidan av.
Årets mod: Louise Frank
Sjuksköterska på gynakuten i Lund som såg till att patientavgifterna för våldtagna slopades.
Årets inspiration: Deqa Abukar
Entreprenören som gått i fronten, inte minst för kvinnor med minoritetsbakgrund.
Årets systerskap: Camilla Läckberg
Författaren som använder sina mäktiga plattformar till att stå upp för kvinnor var de än befinner sig i världen.
Årets ikon: Suzanne Osten
Fem decennier senare är hon fortfarande en pionjär och bland det coolaste svenskt kulturliv har.
Hederspriset: Ing-Marie Wieselgren
För att hon i livet brann för att hjälpa psykiskt svaga människor och för att hennes röst och arbete behöver leva vidare.
Lindex Award: Elin Rantatalo
Under Feminista-galan som hålls på Hallwylska delar Lindex ut sitt eget pris till bloggaren och inspiratören Elin Rantatalo.
Årets Feminista är en utmärkelse som delas ut av Sveriges största livsstilsmagasin Femina för att hylla kvinnor som under året visat mod, briljans och inspiration. Årets pristagare mottager sina utmärkelser på Feministagalan som hålls i Stockholm den 12 juni, i samarbete med:
