Att det varit extremt varmt den här sommaren har ingen missat. Men värmen är ingen tillfällighet och nu berättar flera forskare för SVT Nyheter att temperaturförändringen bland annat beror på förändringar i den så kallade jetströmmen.

Jetströmmen orsakar långa värmeböljor

Att Arkis havsis smälter allt snabbare gör att kraftiga vindar som finns flera kilometer upp i atmonsfären, jetströmmen, förändras. Jetströmmen drivs nämligen av kollisioner mellan varm luft från ekvatorn och kall luft från Arktis men när temperaturen i luften ändras gör det att hög- och lågtryck inte rör på sig som de ska utan låses fast över vissa regioner.

– 2018 års sommar är ett tecken på att detta börjat ske. Jetströmmen blir allt ryckigare, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, till SVT.

Läs också: 8 vardagsprodukter du bör sluta använda direkt

Nya gränsen: Två grader

I en ny studie som publicerades i National Academy of Sciences (PNAS), som bland andra Johan Rockström varit med i, kan man konstatera att gränsen för när snöbollseffekten av klimatförändringarna sätts i rullning ligger på redan runt 2 graders uppvärmning. Det är även den gräns som världens länder bestämt sig för att försöka hålla i enlighet med Parisavtalet.

Men riskerna för om det avtalet inte håller bedöms nu som ännu större och därtill kan man se att den klimatpolitik som idag finns i världen bara kan dämpa uppvärmningen till 3 grader.

Läs också: 5 miljövänliga spartips för hemmet

Allra viktigast är skogarna

Johan Rockström menar också att om en av de flera saker som puttar snöbollen framåt sker så kan det utlösa en dominoeffekt som gör att temperaturen stiger till uppemot 5 grader.

Då skulle alla isbelagda polarområden försvinna, havsytan stiga med 50 meter och stora delar av världen bli helt obeboeliga. Och efter en sommar av bränder världen över är det han är mest oroad för hur skogarna mår.

– Skogarna är nummer ett tycker jag. Att upprätthålla de tre återstående regnskogarna; Amazonas, Kongo och Indonesien, samt våra boreala skogar på norra halvklotet är otroligt viktigt. Vi ser så mycket tryck på dem, som avskogning, sjukdomar och bränder, säger han och fortsätter:

– Det är mänsklighetens viktigaste uppgift att undvika en sådan ökning. Det finns indikationer på att vi människor riskerar att destabilisera hela planeten.

Har du klimatångest? Här är 5 små saker som kan göra skillnad för miljön 

Foto: IBL

Artikeln publicerades först på Baaam.