En hjärtformad slickepinn mot vit bakgrund
Kvinna som sitter på en stor sten i naturen

Mai-Lis Hellénius. Foto Ulf Sirborn.

Vad är det allra viktigaste vi kan göra för att ta hand om våra hjärtan?

– Motionen kommer först, vi måste börja med att få in den vardagliga rörelsen i våra liv. Sedan är förstås kosten jätteviktig, där vill jag slå ett särskilt slag för ett planerat ätande. Ladda upp med schysta råvaror, se gärna till att ha lax, räkor, bönor och linser hemma. Om du gör dig själv den tjänsten är det betydligt lättare att välja rätt när du står där hungrig och trött – då är ju beslutet redan fattat eftersom du bara har bra mat hemma.

Plötsligt pratar alla om stilla­sittandet som den stora hälso­faran. Berätta!

– Ny forskning visar att även om vi tränar regelbundet så ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom genom att ha ett stillasittande arbete eller genom att sitta mycket på fritiden. Vårt rörelsemönster har förändrats med tiden och i dag motionerar vi förvisso mer, men däremellan sitter vi mer stilla. Detta beror förstås på hur vårt arbetsliv är organiserat men hör också ihop med att vi numera sköter även många privata saker via datorn. Om du tillbringar tre timmar på gymmet varje vecka och dessutom joggar en timme på helgen så är det förstås jättebra, men det är fortfarande över hundra vakna timmar kvar på en vecka. Allt det här stillasittandet riskerar att förkorta våra liv.

Vad kan alla med ett ­stillasittande arbete göra?

– Det fina är att de små förändringarna har stor betydelse, det visar forskningen tydligt. Bara att resa sig en gång i halvtimmen har effekt. En god idé är att satsa på promenadmöten i stället för att samlas i ett konferensrum. Det fungerar förstås inte om man är alltför många, men jag har haft några av mina allra bästa möten på det sättet. En annan sak är att flytta ut skrivaren i korridoren så att du behöver resa på dig varje gång, gå gärna på toaletten en våning upp och se till att du faktiskt använder det höj- och sänkbara skrivbordet.

Hur mycket påverkar livsstilen jämfört med vårt arv?

– Här står forskningen och kikar in genom nyckelhålet, långt ifrån alla våra gener är kartlagda. Det vi vet är att genetiken gör oss olika känsliga för den moderna livsstilen, det finns ingen rättvisa. Det som är positivt är att en känslig person även är väldigt mottaglig för livsstilsförändringar, lyckas han eller hon ändra sina mat- och motionsvanor så jämnar skillnaden ut sig.

En av dina käpphästar är att vi ska slänga skulden över att vi inte alltid lever som vi borde över axeln.

– Ja, det tycker jag. Tyvärr vittnar de patienter som kommer till oss ibland om att de har mött en förmanande och skuldbeläggande attityd hos tidigare vårdkontakter. Det är väldigt tråkigt och inget som jag anser ska finnas i vården. Det gäller att vara lite förlåtande mot sig själv, så kallade återfall är ibland det man lär sig mest av, av dem kan du dra slutsatser och bli lite smartare.

Först publicerat i Femina nummer 2 2013. Av ELIN PERSSON.

LÄS MER:
10 sätt att hålla ditt hjärta friskt
Hjärtat i fokus
Stå upp och jobba
Träna på arbetstid
Förbättra din hälsa genom att stå rätt på jobbet
Så skapas en god vana