Måltidsforskaren: Därför skiljer sig julborden från norr till söder
Det är matkedjan Hemköp som varje år gör en sammanställning över svenskarnas matvanor till julen. Och årets kartläggning visar, inte oväntat, att det finns tydliga geografiska skillnader i vad vi ställer på våra julbord.
Grönkålen är, till exempel, väldigt stark i Göteborg och Halland. Smålänningarna och östgötar älskar sin julostkaka och norrlänningarna vill ha sylta på julbordet. Skåningarna gillar brunkål men väljer bort julknäcke. I Stockholm, Dalarna och på Gotland är dock julknäcke och julöl ett måste på julbordet.
Läs även Så gör du egna grönkålschips i ugn
Siffrorna avslöjar också att traditionens makt är stark.
– Vi kan se tydligt att svenskarna är traditionsbundna kring julen och vad som serveras på julbordet. Även om vi har regionala skillnader är det små skillnader från år till år, säger Maria Nobel hållbarhetschef på Hemköp i ett pressmeddelande.
Men även om det finns geografiska preferenser som skiljer sig åt så är inslag som köttbullar, inlagd sill, lax och Janssons frestelse något som alla vill ha på bordet oavsett var i Sverige man befinner sig.
Läs även Vegetarisk Janssons frestelse
Enligt mathistorikern Richard Tellström är det ganska naturligt att rätterna i julbordet visar varifrån vi kommer.
– Julbordet är ett minne. Du äter den gemenskap du kommer ifrån. Det är därför du inte skulle kunna göra julaftonsstacos till exempel. Du äter med din familj för att ni ska minnas tillsammans, säger Richard Tellström som visserligen bor i Uppsala men kommer från Skåne.
– Så jag vill ha brunkål och tjocka revben på julbordet.
Även om vi kanske upplever julbordet som ett evigt upprepande av samma sak så har det skett förändringar genom åren. Dagens bufféliknande variant satte sig på 1970-talet, enligt mathistorikern.
Fram till dess hade julmåltiden varit klassikt tredelad med förrätt, huvudrätt och varmrätt. Nu blev det en buffé med tydliga influenser från smörgåsbordet.
Och precis som med smörgåsbordet kom idén att maten skulle ätas i olika omgångar.
Men det har hänt saker i utbudet hela tiden. Inslag som Janssons frestelse och ägghalvor har till exempel följt med från smörgåsbordet till julbordet. Sillinläggningarna har blivit fler och fler.
Prinskorv, rödbetssallad och gröna rätter har lagts till efterhand.
– Samtidigt börjar en del äldre rätter försvinna som grisfötter, syltor och i viss mån de kokta julkorvarna. De är inte borta men deras betydelse försvinner, säger Rickard Tellström.
Det moderna julbordet är som en avsmakningsmeny. Många olika godsaker som konkurrerar med varandra.
– Och det är symptomatiskt för vår tid, säger Richard Tellström.
Även om vi betraktar julbordet som något traditionellt svenskt har flera av rätterna vi förknippar med högtiden internationella rötter. Tänk bara på juliga kryddor som saffran och nejlika.
– Julen skulle smaka helt annorlunda om vi inte hade haft handel med andra länder, säger Anki Sundin, konsult inom livsmedel, kommunikation och hållbarhet i ett pressmeddelande från EU-kommissionens General Direktorat för handel.
FOTO IBL
Artikeln publicerades först på Året Runt.